Den frågan är jag nog egentligen inte rätt person att svara på, men för några veckor sedan såg jag en mycket intressant graf. Den visade hur amerikanska hushållens förmögenhet utvecklats i relation till deras disponibla inkomst under en 60-årsperiod. Under första delen av tidsperioden, ungefär från andra världskriget fram till 1980-talet, är kvoten tämligen konstant, men under andra halvan av tidsperioden syns det två kraftiga toppar då kvoten skjuter brant uppåt för att sedan fall tillbaka igen. Den först toppen uppstår under den så kallad dot.com bubblan (it-bubblan på svenska), åren innan milleniumskifte då värdet på it-relaterade aktier steg kraftigt. De allt högre börskurserna gjorde amerikanska hushåll allt förmögnare. Ju mer förmöget ett hushållen känner sig, desto större andel av den disponibla inkomsten spenderas, vilket i sin tur driver upp efterfrågan på varor och tjänster och får de ekonomiska hjulen att snurra ännu fortare. När dot.com-bubblan sedan sprack sänkte den amerikanska centralbanken omedelbart räntorna kraftigt för förhindra att USA skulle gå in i en lågkonjunktur. De låga räntorn bidrog bland annat till att skapa den numera ökända amerikanska fastighetsbubblan. Låga räntor drev på efterfrågan på småhus och under åren av ständigt stigande fastighetspriser ökade återigen hushållens förmögenhet och mönstret från slutet av 1990-talet upprepade sig på nytt.
Om vi skulle överföra den amerikanska erfarenheten på Sverige, vad ser vi då?
I Sverige har fastighetspriserna stigit betydligt snabbare än inflationen sedan minst femton år tillbaka, pådrivna av en allt högre skuldsättning bland hushållen. Det finns nog fler individer än undertecknad som under den här tidsperioden har motiverat konsumtion, ibland finansierade med en högre skuldsättning, med att hushållets tillgångar, läs det egna husets värde, har stigit. Den typen av konsumtionen, tillsammans med draghjälpen vi fått från amerikanska konsumenters efterfrågan, har säkert bidragit till en del av den goda tillväxt som Sverige upplevt under 00-talet. Oavsett om vi har en fastighetsbubbla eller inte i Sverige, så är jag övertygad om att varken i Sverige eller USA kommer ökade tillgångspriser kunna driva på den ekonomiska tillväxten under de kommande åren på det viset som har varit fallet under de senaste 20-30 åren. Man kan nämligen inte ersätta en bubbla med en annan hur många gånger som helst. Kanske innebär detta att vi får vänja oss med lägre tillväxt under de kommande åren, 1-2 procent per år istället för 2-3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar