Det här är ett inlägg jag har skrivit på under en längre tid men inte publicerat förrän nu. I onsdags publicerade Skolverket en
rapport om tillståndet i den svenska skolan och läsningen var bitvis ganska dyster. Av den anledningen kände jag mig manad att göra slag i saken och få iväg mitt inlägg. Innan ni fortsätter läsa är det väl lika bra att säga det på en gång. Jag har ingen erfarenhet av arbeta i svensk skola, vilket kanske på ett sätt diskvalificerar mig från att ha en massa synpunkter på hur arbetet i skolan bedrivs. Å andra sidan är jag en engagerad skattebetalare, gift med en lärare och har fyra barn i skolan.
Under de senaste åren har svenska elevers resultat i internationella jämförelser (t.ex. PISA och TIMS) sjunkit, och sjunkit ganska rejält. I många år låg annars de svenska resultaten i just läsförståelse relativt högt, men även där har man numera se att resultaten sjunker. På universiteten konstaterar lärarna att studenternas förmåga att läsa och att uttrycka sig i skrift har
försämrats. Detta är naturligtvis en utmaning för skolan, men även för oss som är föräldrar till barn i skolåldern. Faktum är att jag skulle vilja hävda att skolans kris snarare är en föräldraskapskris, men det är ett annat blogginlägg.
Under de senaste åren har det slagit mig hur viktigt det är att jag som förälder engagerar mig i barnens utbildning. (Faktum är att Skolverkets rapport visar att en av de viktigaste faktorerna för barnen studieresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Min tolkning av det sambandet är att utbildningsnivå tenderar att samvariera med hur man mycket man engagerar sig i sina barns studier.) Så har det väl alltid varit invänder vän av ordning. Föräldrar har alltid, efter förmåga, tragglat glosor, förhört inför prov och övat på att skriva 3:or med sina barn. Det är förstås sant, men jag skulle kunna nämna en rad områden/ämnen där jag upplever att det är mina insatser som förälder som är avgörande för hur väl mina barns studier utvecklas. Många gånger handlar det om att skapa en miljö hemma där lärandet som sker i skolan kan fortsätta. Ta t.ex. förmågan att kunna läsa mellan raderna. Det är en färdighet som kommer av att läsa mycket text och jag har full förståelse för att det inte går att ägna hur mycket som helst av svenskämnets tid i skolan åt att just läsa. Därför blir det extra viktigt, speciellt in en tid då skärmarna tar allt större del av våra barns tid i anspråk, att uppmuntra läsandet hemma. I vår familj har vi adresserat just den frågan genom att för många år sedan införa en bokpremie. För varje utläst bok, inhandlas en ny.
