Sommaren 2019 kom M till oss 3,5 år
gammal och 1 år och 10 månader senare omplacerades barnet, mot vår vilja, till
ett nytt familjehem. Detta var en både smärtsam och chockartad upplevelse för
oss och den la något av en blöt filt över tillvaron under fortsättningen av 2021,
med dålig sömn, nedstämdhet, viktminskning och en
påtaglig fysisk och mental trötthet, som några av konsekvenserna.
Idag har jag och Mathilda till största delen kommit upp på banan igen. Tiden gör sitt och vi har fått hjälp från olika håll och kanter att bearbeta det som hänt. Tack till alla som lyssnat på oss, visat praktisk omsorg och bett för oss. I skrivandet stund har vi dessutom fått ett nytt uppdrag. Två tvillingflickor på 5,5 år som kom till oss nu, en veckan innan jul. Det är något som ger oss ny energi.
Vi vuxna
En del av sorgen och saknaden efter M kanaliserade
Mathilda i olika projekt. Under våren och sommaren gav Mathilda sig i kast med
våra ekonomibyggnader och körde iväg med 30 släpkärror skräp till tippen. Det
var en bra början men mycket bråte återstår. Hon lät även bygga staket runt
delar av trädgården för att få en avgränsad lekpark framför huset. Nu under
hösten gjorde hon ett gästspel som hemkunskapslärare på deltid, samtidigt som
hon legat på och hört av sig till både kommuner och olika organisationer för
att undersöka om det skulle vara möjligt att få ytterligare barn placerade hos
oss. Ett arbete vilket till slut resulterade i uppdraget från Eskilstuna
kommun.
Mattias har haft fullt upp med siffror under året, på
jobbet, i kyrkan men även på hemmaplan. På Kommuninvest har det blivit
ytterligare en ny roll, den här gången som affärsdataanalytiker. I kyrkan har arbetet
med församlingen och förskolans ekonomi kompletterats med insamlingen till
kyrkans utbyggnation. På hemmaplan har vi gått vidare med byggplanerna på en
fastighet med tre små lägenheter. Vid den här tiden nästa år hoppas vi ha
byggnaden på plats.
Tv: Chris kastar sig ut i vår lilla pool Mitten: jag och Debbie efter en löptur i skogen Th: Miriam på luciafirande i Eker
Samuel (23) vikarierar 25% som administratör
i församlingen samtidigt som han pluggar kommunikation på universitetet och umgås
med flickvännen han träffade på bibelskolan förra vintern.
Miriam (21) började på
socionomprogrammet i höstas. På fritiden spelar hon ibland padel med sin far och
tränar thaiboxning. Hon har en hemgrupp i kyrkan med högstadietjejer och några
av dem fick hon döpa på församlingshelgen i höstas.
Deborah (19) tog studenten i våras med vackert väder och stort gästabud i trädgården. Efter några månader i hemtjänsten rykte hon in i lumpen i september.
Lydia (15) både döptes och började teknikprogrammet
på gymnasiet i höstas medan Rakel (13) började
7:an på en ny skola. Tillsammans med mig åkte tjejerna ned till Kenya på
novemberlovet och hälsade på den skola som våra missionärer i församlingen startat
och som vi som familj varit med och stöttat under barnens hela uppväxt.
Tv: Chris i sin favorittröja Mitten och th: möten med människor i Kenya
Chris har fyllt åtta i dagarna och gör
sin först termin i 1:an. Han är en go och glad kille som är omtyckt av alla. Under
året har han börjat åka till från skolan själv med länsbuss och det underlättar
tillvaron för hela familjen.
D fyller 2 år i februari nästa år enormt
aktiv och verbal liten tjej. Hon förväntar sig mycket uppmärksamhet och att få
vara delaktig i allt som händer men är samtidigt ett enormt charmigt barn som
är så duktig på att samspela med sin omgivning.
Tvillingflickorna E och L får vi
berätta mer om i nästa års julbrev. Men vi tror att de kommer smälta in fint i vår familj.
Ovan: två utklädda flickor
Med detta vill vi önska er en god jul
och ett välsignat 2022!
