Vad gör en omvärldsanalytiker egentligen?

Jag har två visitkort. På det första står det Forsknings- och utbildningsansvarig. Det innebär att jag är länken mellan företaget och akademin, i det här fallet min forna arbetsgivare, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Den delen av min tjänst brukar de flesta i min omgivning förstå sig på. På min andra kort står det Omvärldsanalytiker. Nu blir det alltid lite svårare. Vad gör en sådan egentligen? Och vänta lite, omvärldsanalytiker, känns inte det lite 2011, ska det inte heta trendspanare eller något i den stilen?

En stor del av min roll som omvärldsanalytiker består av att läsa,läsa och läsa. Läsa tidskrifter, läsa bloggar, läsa rapporter, läsa årsredovisningar och budgetar, läsa vad trendspanare och andra förstå-sig-på:are tycker och tänker och sedan försöka se hur det kan tänkas påverka den verksamhet som mitt företag står i.
Under de sista månaderna har det inneburit att jag har läst in mig på amerikanska kommuner och delstaters pensionsskulder, skuldsättningen i kinesiska regioner och bostadsbyggandet i Stockholms län. Vän av ordning kanske frågar sig vad de två förstnämnda områdena har med utlåningsverksamhet till svenska kommuner och landsting att göra. Tja, i kaosteorin talar man om fjärilseffekten. När en fjäril flaxar i New York blir det storm i Shanghai. I en globaliserad ekonomisk värld påverkar skeenden i andra länder definitivt det som händer i vårt eget land. Låt mig exemplifiera, för några veckor sedan ansökte bilstaden Detroit i USA om konkursskydd och den största kommunkonkursen i USA:s historia var ett faktum. Av stadens 18 miljarder dollar i skulder så bestod merparten av utfästelser i form av pensioner och sjukförsäkringar till nuvarande och tidigare anställda. Istället för högre lön i handen  har de anställda fått generösa pensionsavtal och tillgång till bra hälsovård på stadens bekostnad.  Den situationen delar Detroit med många andra kommuner och delstater i USA.   Nu undrar förstås investerarna om det som hände i Detroit även kan hända i andra städer. Är det säkert att investera i amerikanska kommunobligationer, en marknad med en utestående volym på 3 000 miljarder dollar? Än så länge sitter investerarna still i båten, men om fler städer eller t.o.m. delstater skulle få problem kan det uppstå en finansiella oro och osäkerhet som i slutänden även påverkar räntekostnaderna för europeiska aktörer som vill låna i dollar. I ett sådant läge skulle det vara viktigt att kunna visa på skillnader mellan amerikanska och svenska kommuners finansiella ställning.

Är arbetet glamoröst och flashigt? Knappast.Är det allmänbildande och givande. Definitivt!