Att-göra-listor kommer i alla möjliga former och utseenden. På mitt arbete tar listorna sig alltid uttryck i form en tankekarta på ett A3 papper. På mitten skriver jag "att-göra" med stora och snirkliga bokstäver. Sedan utgår jag från min tjänsts tre huvudområden, forskning, omvärldsanalys och projektledarskap och benar utifrån dem ut vad som ska göras och när. På hemmaplan ser listorna däremot ut mer som traditionella inköpsnotor. Listorna kan även skilja sig åt med avseende på tidshorisont. De allra flesta listor jag skriver handlar om dagens eller veckans aktiviteter och sysslor, men de kan även sträcka sig över en längre tidsperiod; en sommar, ett år eller i viss extremfall t.o.m. ett decennium.
En del människor låter bli att göra listor eftersom de upplever dem som ett stressmoment. En lista, mer eller mindre fullspäckad, med verkliga eller inbillade "måsten" kan nästan skapa existentiell ångest. När uppgifterna framför oss blir för många har tenderar vi ibland att inte veta i var vi ska börja någonstans och resultatet kan i värsta fall bli att man inte gör någonting alls. För att inte bli överväldig av alla göromål så finns det vissa knep att ta till.
- Gör en prioriteringsordning - sätt en prioritering på varje uppgift på listan. En del göromål är viktigare än andra. En del saker kan man med fördel skjuta upp till nästa dag, eller nästa eller...
- Sätt upp en del lätta uppgifter på listan, eller bryt upp en stor uppgift i många mindre uppgifter - tillfredställelsen av få bocka av utförda uppgifter, även om de är enkla och inte tar särskilt lång tid, ska inte underskattas. Alla människor tycker om att få en bra start.
- Sätt upp ett belöningssystem kopplat till listan - efter fem utförda uppgifter blir det glass till efterätt, efter tio uppgifter köper man hem mat till kvällen. Forskning visar att ekonomiska incitament fungerar väldigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar