Gåvan att kunna tänka större - eller byggandet av ett hönshus

Regelbundna läsare av den här bloggen vet  att jag till naturen  är en försiktig person som i de flesta fall föredrar status quo framför förändringar och som föredrar säker och låg avkastning framför hög och riskfull sådan.Under de senaste åren har jag blivit mer medveten om mitt förhållningssätt tenderar att begränsa mig i många situationer och jag arbetar aktivt med att förändra mina tankemönster. Idag tror jag att jag vågar ta lite mer risker än jag gjorde tidigare, men som sagt, det kräver en medveten viljansträgning från min sida för att göra det .

Med min fru förhåller det sig annorlunda. Hon förefaller uppskatta förändringen för dess egen skull, det är i alla fall min enda förklaring till de regelbundna förändringarna av det bokenblomska hemmet. Var tredje månad ska det möbleras om i minst ett rum i huset och en gång per år ska minst ett barn byta sovrum. Hustrun förefaller även vara ägare av gåvan att tänka större. Låt mig ge några exempel.
Exempel 1 - Trädgårdslandet När vi flyttade ut till vårt hus i Eker så odlade vi en kvadrat om 2 gånger 2 meter. Med tanke på att farfar och farmor bedrivit ett större trädgårdsmästeri var det i minsta laget. Hustrun lovade att ordna ett lite större trädgårdland åt oss och dagen därpå hade hon fått en bonde  att plöja upp 300 kvm (!) åt oss.
Exempel 2 - Altanen. Varför bygga en altan på 30 kvm när man kan bygga en på drygt 60 kvm.
Exempel 3 - Utbyggnaden. Vår gamla huvudentré började ge med sig. Trappan och balkongen hade sett sina bästa dagar och började till och med leda in vatten i själva huset. Mina lösningar handlade om att försöka bevara det som var. Hustrun lösning var att bygga in eländet i en utbyggnad. Resultatet blev ett en entré där hela familjen faktiskt får plats och ett extra sovrum på övervåningen.
Exempel 4 - Hönshuset. I maj månad, som en blixt från klar himmel, kom önskemålet om ett hönshus. Mitt bild var en inhägnade bur (se bild 1) med ett litet krypin under trappen.

Gott om plats, skyddade från katt och rovfåglar. Hustruns bild var annorlunda, det var ett vinterbonat hönshus (se bild 2). Det jag hade trott skulle ta en helg  blev färdigställt först åtta veckor och drygt 100 arbetstimmar (jag är fortfarande både långsam och omständig i mitt snickrande) senare.

Att ha en fru som tänker större innebär ibland en hel del extraarbete för undertecknad, det ska medges. Men jag är också den första att erkänna att resultatet ofta blir betydligt bättre än om jag hade fått bestämma ramarna.